VUXET BARN?

även att tillägga

2007-09-19T02:53:00.000-07:00

har lite svårt med att hitta rätt typsnitt...beslutsångesten
en till grej att "fixa"

...

dag 2

2007-09-19T02:30:00.000-07:00

Först och främst, lite förvirrande o komma in i "bloggvärlden"...tog mig en kväll att fundera ut var en blogg egentligen var och hur i h*****e det skulle funka för mig..?? (det visar sig nu att jag har TVÅ hela bloggar, på två olika bloggportaler...datageniet in action)
varför jag skapade denna blogg var ju först och främst ett steg till att försöka få bukt om mig själv och varför jag mår som jag mår..VARFÖR mår jag som jag mår ??
har alltid haft svårt att tala ut, men först och främst försöka sätta fingret på vad det är som gör mig ledsen, vad det är som får mig att dyka djupt ner i mig själv, stänga in mig och inte öppna mig för den som jag litar på allra mest?

jag kallade mig först personlighetskluven ("det här är jag") jag har mina upp och nergångar ("men det har ju alla!")..

manodepressiv? nej tack

bara lite annorlunda? kanske ja..

idag är jag "skev"...då förstår alla vad som händer och alla börjar trippa på tå runt omkring mig

vill inte vara skev längre
vill inte vara
vill inte

För att tillägga så har det varit värre, förr släppte jag inte in någon..idag har jag faktiskt börjat snacka, försöker, han pressar det ur mig , drar, sliter, och lyckas..tack
svårt, men det blir lättare....allt som behövs är att han ser på mig i en "millihalvliten" sekund, vänder sig mot mig och bara säger "okej, berätta"

så det syns så tydligt?? det är min största fasa...trodde ändå att jag hade lyckats under mina 21 år här på jorden att dölja det väl, lägga på ett skratt, pokerface, joker, FLAMS!!!...tji fick jag.

Jag har besegrat punkt nummer sju..SJUkt jobbigt, men så jävla värt..
Nu ska jag bara besegra alla andra tolv..och anledningen till denna blogg är mitt första försök..jag måste få ur mig allt..så jag långsamt (men SÄKERT) kan hitta mig själv och få in i min nu trånga, skeptiska, dömande, anklagande hjärna att detta bara kan göra mig starkare.

Eller hur?

Vuxet barn till alkoholist

2007-09-18T13:56:00.000-07:00

Detta är ett utdrag av en annan bloggare...lite rädd blir man, men samtidigt lite lättad..jag är verkligen inte ensam OCH det finns verkligen en term på det jag "är"..låter dumt, jag "är"........det är inget jag har valt, jag har blivit..så är man satt i ett fack..

Man blir lite mörkrädd..och lite förvirrad..detta stämmer ju verkligen

1. Vuxna barn till alkoholister gissar sig till vad som är normalt.
2. Vuxna barn till alkoholister har svårt att fullfölja ett projekt.
3. Vuxna barn till alkoholister ljuger när det vore lika enkelt att tala sanning.
4. Vuxna barn till alkoholister dömer sig själva utan förbarmande.
5. Vuxna barn till alkoholister har svårt att ha roligt.
6. Vuxna barn till alkoholister tar sig själva på mycket stort allvar.
7. Vuxna barn till alkoholister har problem med nära relationer.
8. Vuxna barn till alkoholister överreagerar på förändringar dom inte har kontroll över.
9. Vuxna barn till alkoholister söker ständigt godkännande och bekräftelse.
10. Vuxna barn till alkoholister uppfattar sig själva som annorlunda.
11. Vuxna barn till alkoholister är extremt ansvarstagande eller extremt oansvariga.
12. Vuxna barn till alkoholister är extremt lojala, även mot dem som inte förtjänar det.
13. Vuxna barn till alkoholister är impulsiva. De har en tendens att ge sig in i situationer utan att först begrunda alternativa möjligheter eller tänkbara konsekvenser. Denna impulsivitet leder till förvirring, självförakt och kontrollförlust. Enormt mycket tid går åt till att försöka reda ut konsekvenserna av gjorda misstag.

Detta är jag?????